Under 2018 års valrörelse var vårdköer en av de stora frågorna. Genomgående för debatten var att lösningen heter mer resurser och mer personal. Det är en nödvändig åtgärd i samband med att andelen seniorer i befolkningen blir större och sjukvården redan är hårt pressad. Det var dock ett perspektiv som lyste med sin frånvaro i samtliga partiers vårdstrategier i valrörelsen – nämligen det om sjukdomsförebyggande insatser. Det är förstås viktigt att tillföra mer resurser för att lösa akuta problem, samtidigt är det både nödvändigt och fullt möjligt att omgående arbeta för att krympa andelen som varje år hamnar i behov av sjukvård med hjälp av just förebyggande arbete.
Forskningen inom fysisk aktivitet och hälsa har under de senaste åren gjort många och stora framsteg, och visar hur vi med en ökad aktivitetsnivå i befolkningen kan spara stora resurser och stort personligt lidande samtidigt som vi avlastar vården och minskar trycket på en redan hårt pressad yrkeskår. Med anledning av det nya forskningsläget inom fysisk aktivitet och hälsa behöver Sverige också en ny folkhälsopolitik – ett paradigmskifte där politiska reformer har sin utgångspunkt
i forskningens framsteg. Samtidigt är det viktigt att en ny folkhälsopolitik inte blir en av tvång och pekpinnar – utan en som möjliggör och ger rätt förutsättningar för en aktiv livsstil.
I denna rapport beskriver Almega Friskvårdsföretagen kostnader förknippade med diagnosområden för vilka fysisk aktivitet har en stor preventiv effekt, och presenterar tre förslag för att öka nivån av fysisk aktivitet i hela befolkningen. För den politiker som på allvar vill korta vårdköerna går det inte att förbise detta perspektiv.
Läs rapporten här: Folkhälsopolitik för kortare vårdköer.