Fler gym på mindre orter

ola-helt

SVT Värmland rapporterar på måndagen att det öppnas allt fler gym på mindre orter runtom i Värmlands län. Det senaste är en satsning från Susanne  och Jimmy Wernström, som med två miljoner kronor och  hårt arbete nu sett till att Storfors får sitt första gym.

– Intresset av friskvård och viljan att hålla sig frisk har ökat, säger Susanne till SVT Värmland, och konstaterar att det tidigare inte funnits någon friskvårdsanläggning i Storfors.

I inslaget intervjuas även Almega Friskvårdsföretagens generalsekreterare Ola Helt som menar att det finns goda förutsättningar för professionella friskvårdsföretag på mindre orter om de håller god kvalitet och har bra tillgänglighet.

Inslaget i sin helhet kan ses på SVT Play (8:14 in i inslaget)

Panelsamtal på Folk i rörelse

folk-i-rorelse_6f3a7657_foto-liza-simonsson
Från vänster: Thabo Motsieloa (moderator), Erland Colliander (Proformia AB), Örjan Ekblom (GIH), Ella Bohlin (KD), landstingsråd, Emma Green (Halmstad kommun), Gustav Wiel-Berggren (Almega Friskvårdsföretagen, Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister

I torsdags medverkade Friskvårdsföretagen vid konferensen Folk i rörelse, en eftermiddag med panelsamtal och föreläsare som på lite olika sätt var kopplade till fysisk aktivitet och folkhälsa. Utgångspunkten för hela tillställningen var dock något jag ofta har saknat i folkhälsodebatten — nämligen fysisk aktivitet.

Under eftermiddagen var det två framträdanden som framförallt fångade min uppmärksamhet. Det första var från Örjan Ekblom, docent på GIH, som med hänvisning till många studier kunde visa hur fysisk aktivitet spelar en nyckelroll för hur bra vi hanterar stressrelaterad ohälsa. En studie visade till och med att fysisk aktivitet i behandling av stressrelaterad psykisk ohälsa överträffade resultaten av traditionell medicinsk och terapeutisk behandling.

Därefter talade Erland Colliander och Emma Green från hemtjänsten i Halmstad, som i en pilotstudie förtjänstfullt visat att fysisk aktivitet är en av de viktigaste insatserna för att få ner sjuktalen på en arbetsplats. Emma berättade dock att de inte längre talar om sjuktal, istället talar de om frisktal. Efter att kommunens hemtjänst haft stora problem med sjukskrivningar införde Emma träning på arbetstid. Innan projektet drog igång var det endast 11 procent av personalstyrkan som inte hade en enda sjukdag det senaste året. Efter ett år med träning hade det ökat med 300 procent. Över 40 procent av personalstyrkan var alltså utan sjukdagar under hela året. Utöver frisktalen mätte de upplevt hälsotillstånd, vilket även det hade förbättrats avsevärt jämfört med kontrollgrupperna.

Dagen avslutades med ett panelsamtal där tidigare talare, undertecknad, landstingsråd Ella Bohlin (KD) och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) deltog. I mitt första anförande påpekade jag hur pass upplyftande det var att äntligen ha ett folkhälsosamtal som utgår ifrån de positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet, och drog en parallell till Försäkringskassans och socialförsäkringsministerns konferens Kraftsamling för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro i våras — en heldag med hundratals besökare, lyxig lunch och namnkunniga föreläsare, som inte nämnde fysisk aktivitet en enda gång.

Därför var det toppen att vi under denna eftermiddag hade auktoriteter som docent Örjan Ekblom i panelen, som till våra folkvalda politiker tydligt sade att fysisk aktivitet och stillasittande, precis som t.ex. alkoholkonsumtion, måste finnas med i politikernas respektive folkhälsostrategier.

Man ska vara försiktig med att hoppas på för mycket efter möten med politiker. Reformarbete är långsamt och långsiktigt. En sak tror jag dock är säker — varje gång socialförsäkringsministern funderar på hur vi ska få ner sjukfrånvaron så kommer fysisk aktivitet finnas med bland tankarna.

/Gustav Wiel-Berggren, branschansvarig

Fysisk aktivitet bästa medicinen

I dagens DN finns en debattartikel från Göran Greider m.fl. som argumenterar för hög skatt på socker. Anledningen, menar de, är att svenskarna blir fetare och att det är dags att göra något åt saken.

Men som folkhälsopolitisk åtgärd skulle sockerskatt mot fetma vara en sällsynt smal åtgärd. Det vore att rikta strålkastarljuset mot en mycket liten del av den svenska folkhälsoproblematiken istället för att faktiskt försöka göra något åt det breda spektra av ohälsa som, likt fetma, kan kopplas till bristande fysisk aktivitet.

Under dagen publicerade DN vår replik. Läs den här.

Laglighetsprövning av kommunalt gym

Med anledning av att Göteborgs kommun i 2017 års budget beslutat att bygga ett kommunalt “gym- och motionscenter” för 20 miljoner kronor har Almega Friskvårdsföretagen, med tanke- och handlingssmedjan Den Nya Välfärden som ombud, ansökt om laglighetsprövning av kommunal gymverksamhet.

Frågor om ärendet ställs till Gustav Wiel-Berggren:

+46 70-654 46 52
gustav.wiel-berggren@almega.se

Svettiga gruppträningspass i Almedalen

IMG_79851

Under årets Almedalsvecka körde Almega Friskvårdsföretagen återigen tidiga gruppträningspass för att ge veckans aktiva besökare en bra start på dagen. Stort tack till Lina Kanrell från SATS som körde riktigt hårt med oss!

Video: Kan ett hälsoavdrag bota ohälsan?

Efter flera års nedgång ökar nu åter ohälsotalen. En lösning är fysisk aktivitet. Kan ett hälsoavdrag bidra till ett friskare Sverige? Almega Friskvårdsföretagen anordnade seminarium under Almedalsveckan i Visby för att diskutera frågan.

Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap, Gustav Wiel-Berggren, branschansvarig Almega Friskvårdsföretagen.

Pressmeddelande: Skatterabatt för friskvård

Sverige är det tredje mest stillasittande landet i EU. Inaktiviteten innebär stora hälsokonsekvenser och mångmiljardkostnader. För att göra fler svenskar aktiva föreslår Almega därför en skattereduktion för investeringar i fysisk aktivitet. Avdraget är god investering, om var tjugonde person som nyttjar avdraget blir aktiv är samhällsvinsten 250 miljoner kronor om året.

Trots att många idag pratar om en hälsotrend i Sverige har väldigt många svenskar både stillasittande jobb och inaktiv fritid. Det ökar risken att drabbas av alla de stora folksjukdomarna avsevärt.

Det finns dessutom en tydlig koppling mellan inaktivitet och socioekonomisk status – de som har låg utbildning och låga inkomster är de som rör sig minst och även de som anser sig vara i störst behov av stöd för att uppnå ett varaktigt fysiskt aktivt liv. Men trots att problemet är omfattande finns det positiva aspekter. Åtta av tio inaktiva menar att de vill bli aktiva och det finns en utbredd friskvårdsbransch med anläggningar och kompetent personal i hela Sverige.

Att komma igång med fysisk aktivitet innebär för många inte bara att börja träna. Ofta kräver det en livsstilsförändring som är svår att klara av på egen hand. Individuell stöttning, gruppaktiviteter och ett anpassat träningsupplägg är ofta skillnaden mellan ett snabbt utdöende träningsintresse och en ny, sund livsstil.

I och med att friskvård är en kunskaps- och personalintensiv bransch är tjänsterna relativt dyra. I likhet med hemstädning innan RUT-avdraget finns det idag ett mycket stort intresse för tjänsterna, men få upplever sig ha råd.

För att ge fler tillgång till friskvårdstjänster och ett aktivt liv föreslår Almega därför en skattereduktion för investeringar i fysisk aktivitet, som halverar priset för gruppträning, personlig träning och schemaläggning, samt inträde på motions- och träningscenter.

Inom hälsoekonomin råder bred konsensus om att företagens friskvårdsinvesteringar i slutändan innebär stora vinster. Detsamma gäller på samhällsnivå. Förutom att fler aktiva svenskar innebär fler friska svenskar är konsekvensen av en skattereduktion att kostnader för ohälsa minskar och resurser frigörs. Det räcker nämligen att två av hundra som nyttjar skattereduktionen blir aktiva för att reduktionen ska vara kostnadsneutral. Om en av tjugo nyttjare av skattereduktion går från inaktiv till aktiv blir den samhällsekonomiska vinsten hela 250 miljoner kronor.

Malmö stad testar gränsen för kommunal kompetens

Vilka uppgifter omfattas egentligen av kommunal kärnverksamhet? Konkurrensverket och konkurrenslagen har en uppfattning – Malmö stad har en annan. Nu satsar de stora pengar på ett toppmodernt badhus med anslutande gym, Hylliebadet, som kommer att drabba Malmös privata gymmarknad hårt.

”Fritidsförvaltningen menar att utbudet av gym i Malmö redan är så stort att en kommunal drift av gym inte medför konkurrensproblem”. Det säger fritidsförvaltningens driftschef Thomas Sterner om den anläggning som kommunen snart öppnar i den snabbväxande Malmöstadsdelen Hyllie.

Att det strider mot konkurrenslagen när kommunen konkurrerar med privata företag verkar inte spela så stor roll. Att Hylliebadets gym inte skulle snedvrida konkurrensen är dessutom antingen naivitet eller lögn, för Hylliebadet erbjuder nämligen något som skulle få alla privata företag att gå i konkurs.

På Hylliebadet kan man inte välja att bli endast gym- eller badmedlem. Ett medlemskap ger hela paketet:

  • 550 kvadratmeter gym med helt ny utrustning och gruppträningspass som matchar standarden för privata gymföretag
  • Relaxavdelning med varmpool med massagebänk, torrbastu och ångbastu (totalt 4st) och en terrass med tempererad utomhusbassäng
  • En femtiometersbassäng och två undervisningsbassänger, familjedel och två vattenrutschkanor

Så när Malmö stads fritidsförvaltning menar att detta inte kommer att snedvrida konkurrensen kan man tänka sig att priset för detta medlemskap skulle vara så pass högt att gymkunder fortfarande väljer privata företag. Men så är det inte. Ett årskort hos kommunen är cirka 1 000 – 3 000 kronor billigare än hos många av konkurrenterna.

Man kan tänka sig att Hylliebadet ligger på en avlägsen plats, och att de därför inte konkurrerar med privata gymföretag. Inte heller så. I området Hyllie finns det två privata gymföretag på bara fem minuters promenadavstånd. Bor man inte i närheten försäkrar Malmö stad att det är ”superlätt” att åka dit med kollektivtrafik. Både tåget och bussen stannar runt knuten.

Utrustningen på gymmet är den senaste och splitterny, så är det kanske tjänsteutbudet på gymmet som gör att man inte konkurrerar? Nja. I upphandlingen av gymutrustning står det att leverantören minst en gång om året måste utbilda minst tio kommunanställda i teoretiska och praktiska moment. Utbildningen ska även omfatta maskiner och övrig utrustning med instruktioner för användning och anatomisk påverkan på utövaren. Kommunanställda PT helt enkelt.

Det hela börja låta något bisarrt. Men man kan väl förmoda att kommunen inte kommer att konkurrera med privata aktörer genom reklam och marknadsföring? Tvärt om. Det är ju det bästa med att ha gym och bad i ett, att man kan marknadsföra dem ihop! Bad och gym och gym och bad – billigare än hos alla andra. Eller som man säger det på kommunspråk: ”fördelen med att ha gymmet i badets regi är att vi kan marknadsföra gymmet tillsammans med badet i en mer sammanhållen och enhetligt profil”.

Nog om det. I maj månad börjar förhandlingar i marknadsdomstolen som berör ett kommunalt gym i Strömstad. Konkurrensverket yrkar att kommunen ska förbjudas bedriva gymverksamhet, som gruppträning med instruktör och tillgång till styrketräningsmaskiner, konditionsmaskiner samt fria vikter och tillgång till relaxavdelning.

Högintressant mål!