Socialförsäkringsministern träffar aktiva och friska medarbetare

Vid ett seminarium tidigare i höstas deltog Almega Friskvårdsföretagen ihop med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och Josefin Green från hemtjänsten i Halmstad vid ett panelsamtal om fysisk aktivitet och sjukskrivningar. Hela samtalet var mycket givande, men det allra mest intressanta i debatter om folkhälsopolitik är alltid exemplen från verkligheten – hur människor faktiskt påverkats och dragit nytta av fysisk aktivitet. Just därför var Josefin Greens berättelse om deras erfarenheter från hemtjänsten i Halmstad extra spännande.

Hemtjänstenheten där Josefine Green kom att tillträda som chef hade stora problem med höga sjukskrivningstal, men genom medarbetarsamtal och träning på arbetstid har Green lyckats vända trenden. År 2013, när hon påbörjade det förebyggande hälsoarbetet, var det endast 11% av medarbetarna som saknade sjukdagar under ett år. Tre år senare har den siffran stigit till 40% och hemvårdsnämndens ordförande, Ann-Charlott Mankell (M), säger att de nu inför Greens träningsmodell för samtliga hemtjänstgrupper i Halmstad.

Ur ett branschperspektiv är det mycket glädjande att utvecklingen verkar gå åt rätt håll. Friskvårdstimmarna på arbetstid blir fler, friskvårdsbidrag har börjat dyka upp i kollektivavtalen och medvetenheten kring de positiva kroppsliga och mentala effekterna av träning ökar för varje dag som går. I detta fall är det dock särskilt roligt att detta även uppmärksammats från högsta politiska ort. För efter panelsamtalet tidigare i höstas stämde socialförsäkringsminister Strandhäll (S) träff med Josefin Green, och igår blev mötet av.

– Ett strålande exempel på hur man kan få i gång ett förebyggande arbete och fånga upp risken för ohälsa på ett tidigt stadium, säger Annika Strandhäll (S) till Hallandsposten.

Hela artikeln i Hallandsposten.

Träning för hjärnans skull

Idag har Svenska Dagbladet ett uppslag med psykiatern Anders Hansen, som nyligen släppt boken Hjärnstark: Hur motion och träning stärker din hjärna – en bok som borde intressera alla i friskvårdsbranschen.

I SvD-artikeln (som tyvärr endast är tillgänglig i papperstidningen) listas sju mentala effekter av fysisk träning:

  1. Minskade stressnivåer
    Motion tränar kroppen på stresshantering – när du sedan blir stressad av något annat kan kroppen hantera det bättre.

  2. Ökad koncentration
    Ett träningspass på morgonen ökar koncentrationsförmågan under dagen.

  3. Antidepressiv motion
    Tre gånger 45 minuter intensiv träning i veckan har lika bra effekt mot mild och medelsvår depression som medicin.

  4. Bättre minne
    Träning ger en direkt effekt på minne – tränar man samtidigt som man vill lära sig något får man maximal effekt.

  5. Ökar kreativitet
    En forskningsstudie vid Standfords universitet visade att de som precis tagit en promenad presterar 60 procent bättre på kreativitetstester.

  6. Lindrar ADHD-sympton
    Fysisk aktivitet ger ett större dopaminutsläpp  och innebär en bra koncentrationsmedicin.

  7. Bromsat åldrande
    Forskare som följt 20 000 kvinnor i åldrarna 70-81 kunde visa att de som var fysiskt aktiva föreföll tre år yngre än sina jämnåriga – efter endast 20 minuter promenad dagligen.

Vad säger riksdagen om fysisk aktivitet?

Varje höst får våra folkvalda riksdagsledamöter, under den allmänna motionstiden, lämna förslag på vad riksdagen ska besluta om.

I år stängde den allmänna motionstiden den 5 oktober, varvid drygt 3 500 motioner hade lämnats in. Även om det endast är drygt 1,5 procent av motionerna som klubbas igenom så är det intressant att se vilka förslag våra riksdagsledamöter lägger. I år lades 38 motioner som innehåller söktermen ”fysisk aktivitet”, och flera av dem innehåller mycket intressanta förslag – som ligger helt i riktning med vad Almega Friskvårdsföretagen arbetar för. Nedan följer ett urval.

Hälsofrämjande åtgärder, av Nina Lundström (L)

”Det är angeläget att utreda hur hälsofrämjande insatser kan uppmuntras genom ekonomiska incitamentsstrukturer som når fler grupper än idag. Det handlar dels om fysisk aktivitet, dels om andra insatser såsom förebyggande hälsokontroller, kostrådgivning, massage, stresshantering och behandlingar i rörelseapparaten.”

Kondition, hälsa och inlärning, av Jasenko Omanovic och Kristina Nilsson (båda S)

”Sveriges framtida konkurrenskraft ligger i den kunskapen som nya generationen svenskar kommer att skaffa sig bland annat i skolan. Fysisk aktivitet kan bidra till att dessa kunskapen kan nå högre nivåer samt att ha bättre förmåga till inlärning genom hela livet.”

BOT-avdrag – enskild skattereduktion för hälsofrämjande åtgärder, av Finn Bengtsson (M)

”En möjlig väg att prova är enligt min mening att tillåta skatteavdrag för kostnader för att vårda sin hälsa genom att införa så kallat BOT-avdrag som kan innebära möjligheter för många fler att ha ekonomiska möjligheter att ta hand om sin hälsa. ”

Främjande av hälsa – friskvårdsbidrag, av Cecilia Widegren (M)

”För att utveckla och bredda friskvårdsarbetet, inte minst inkludera de som inte har en arbetsgivare – studenter, de med sjuk- och aktivitetsersättning, pensionärer med flera – bör regeringen se över möjligheten att förändra dagens avdrag till ett individuellt friskvårdsavdrag om 2 000 kronor per år, utan dagens undantag. Det skulle ge fler möjligheten att ta ett större eget ansvar för den egna hälsan. När hälsan stärks mår människor bättre och kostnaderna för samhället minskar.”

Benskörhet, av Finn Bengtsson och Erik Andersson (båda M)

”Även fysisk aktivitet har visat sig ha positiv effekt på bentätheten och verkar således förebyggande för osteoporos. Dessa har visat sig vara relativt kostnadseffektiva metoder som kan motverka benskörhet vid en tidig upptäckt av sjukdomen och dess riskfaktorer.”

BOT-avdrag för en bättre hälsa, av Thomas Finnborg (M)

”Att införa ett BOT-avdrag för att underlätta för människor att investera i sin hälsa borde vara lönsamt både för individen och för samhället. Det bör även övervägas om kulturaktiviteter ska inrymmas i avdragsrätten för att bevara och förbättra hälsan eftersom sambandet mellan kultur och hälsa är tydligt.”

Fler gym på mindre orter

ola-helt

SVT Värmland rapporterar på måndagen att det öppnas allt fler gym på mindre orter runtom i Värmlands län. Det senaste är en satsning från Susanne  och Jimmy Wernström, som med två miljoner kronor och  hårt arbete nu sett till att Storfors får sitt första gym.

– Intresset av friskvård och viljan att hålla sig frisk har ökat, säger Susanne till SVT Värmland, och konstaterar att det tidigare inte funnits någon friskvårdsanläggning i Storfors.

I inslaget intervjuas även Almega Friskvårdsföretagens generalsekreterare Ola Helt som menar att det finns goda förutsättningar för professionella friskvårdsföretag på mindre orter om de håller god kvalitet och har bra tillgänglighet.

Inslaget i sin helhet kan ses på SVT Play (8:14 in i inslaget)

Panelsamtal på Folk i rörelse

folk-i-rorelse_6f3a7657_foto-liza-simonsson
Från vänster: Thabo Motsieloa (moderator), Erland Colliander (Proformia AB), Örjan Ekblom (GIH), Ella Bohlin (KD), landstingsråd, Emma Green (Halmstad kommun), Gustav Wiel-Berggren (Almega Friskvårdsföretagen, Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister

I torsdags medverkade Friskvårdsföretagen vid konferensen Folk i rörelse, en eftermiddag med panelsamtal och föreläsare som på lite olika sätt var kopplade till fysisk aktivitet och folkhälsa. Utgångspunkten för hela tillställningen var dock något jag ofta har saknat i folkhälsodebatten — nämligen fysisk aktivitet.

Under eftermiddagen var det två framträdanden som framförallt fångade min uppmärksamhet. Det första var från Örjan Ekblom, docent på GIH, som med hänvisning till många studier kunde visa hur fysisk aktivitet spelar en nyckelroll för hur bra vi hanterar stressrelaterad ohälsa. En studie visade till och med att fysisk aktivitet i behandling av stressrelaterad psykisk ohälsa överträffade resultaten av traditionell medicinsk och terapeutisk behandling.

Därefter talade Erland Colliander och Emma Green från hemtjänsten i Halmstad, som i en pilotstudie förtjänstfullt visat att fysisk aktivitet är en av de viktigaste insatserna för att få ner sjuktalen på en arbetsplats. Emma berättade dock att de inte längre talar om sjuktal, istället talar de om frisktal. Efter att kommunens hemtjänst haft stora problem med sjukskrivningar införde Emma träning på arbetstid. Innan projektet drog igång var det endast 11 procent av personalstyrkan som inte hade en enda sjukdag det senaste året. Efter ett år med träning hade det ökat med 300 procent. Över 40 procent av personalstyrkan var alltså utan sjukdagar under hela året. Utöver frisktalen mätte de upplevt hälsotillstånd, vilket även det hade förbättrats avsevärt jämfört med kontrollgrupperna.

Dagen avslutades med ett panelsamtal där tidigare talare, undertecknad, landstingsråd Ella Bohlin (KD) och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) deltog. I mitt första anförande påpekade jag hur pass upplyftande det var att äntligen ha ett folkhälsosamtal som utgår ifrån de positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet, och drog en parallell till Försäkringskassans och socialförsäkringsministerns konferens Kraftsamling för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro i våras — en heldag med hundratals besökare, lyxig lunch och namnkunniga föreläsare, som inte nämnde fysisk aktivitet en enda gång.

Därför var det toppen att vi under denna eftermiddag hade auktoriteter som docent Örjan Ekblom i panelen, som till våra folkvalda politiker tydligt sade att fysisk aktivitet och stillasittande, precis som t.ex. alkoholkonsumtion, måste finnas med i politikernas respektive folkhälsostrategier.

Man ska vara försiktig med att hoppas på för mycket efter möten med politiker. Reformarbete är långsamt och långsiktigt. En sak tror jag dock är säker — varje gång socialförsäkringsministern funderar på hur vi ska få ner sjukfrånvaron så kommer fysisk aktivitet finnas med bland tankarna.

/Gustav Wiel-Berggren, branschansvarig

Fysisk aktivitet bästa medicinen

I dagens DN finns en debattartikel från Göran Greider m.fl. som argumenterar för hög skatt på socker. Anledningen, menar de, är att svenskarna blir fetare och att det är dags att göra något åt saken.

Men som folkhälsopolitisk åtgärd skulle sockerskatt mot fetma vara en sällsynt smal åtgärd. Det vore att rikta strålkastarljuset mot en mycket liten del av den svenska folkhälsoproblematiken istället för att faktiskt försöka göra något åt det breda spektra av ohälsa som, likt fetma, kan kopplas till bristande fysisk aktivitet.

Under dagen publicerade DN vår replik. Läs den här.

Laglighetsprövning av kommunalt gym

Med anledning av att Göteborgs kommun i 2017 års budget beslutat att bygga ett kommunalt “gym- och motionscenter” för 20 miljoner kronor har Almega Friskvårdsföretagen, med tanke- och handlingssmedjan Den Nya Välfärden som ombud, ansökt om laglighetsprövning av kommunal gymverksamhet.

Frågor om ärendet ställs till Gustav Wiel-Berggren:

+46 70-654 46 52
gustav.wiel-berggren@almega.se

Svettiga gruppträningspass i Almedalen

IMG_79851

Under årets Almedalsvecka körde Almega Friskvårdsföretagen återigen tidiga gruppträningspass för att ge veckans aktiva besökare en bra start på dagen. Stort tack till Lina Kanrell från SATS som körde riktigt hårt med oss!

Video: Kan ett hälsoavdrag bota ohälsan?

Efter flera års nedgång ökar nu åter ohälsotalen. En lösning är fysisk aktivitet. Kan ett hälsoavdrag bidra till ett friskare Sverige? Almega Friskvårdsföretagen anordnade seminarium under Almedalsveckan i Visby för att diskutera frågan.

Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap, Gustav Wiel-Berggren, branschansvarig Almega Friskvårdsföretagen.

Pressmeddelande: Skatterabatt för friskvård

Sverige är det tredje mest stillasittande landet i EU. Inaktiviteten innebär stora hälsokonsekvenser och mångmiljardkostnader. För att göra fler svenskar aktiva föreslår Almega därför en skattereduktion för investeringar i fysisk aktivitet. Avdraget är god investering, om var tjugonde person som nyttjar avdraget blir aktiv är samhällsvinsten 250 miljoner kronor om året.

Trots att många idag pratar om en hälsotrend i Sverige har väldigt många svenskar både stillasittande jobb och inaktiv fritid. Det ökar risken att drabbas av alla de stora folksjukdomarna avsevärt.

Det finns dessutom en tydlig koppling mellan inaktivitet och socioekonomisk status – de som har låg utbildning och låga inkomster är de som rör sig minst och även de som anser sig vara i störst behov av stöd för att uppnå ett varaktigt fysiskt aktivt liv. Men trots att problemet är omfattande finns det positiva aspekter. Åtta av tio inaktiva menar att de vill bli aktiva och det finns en utbredd friskvårdsbransch med anläggningar och kompetent personal i hela Sverige.

Att komma igång med fysisk aktivitet innebär för många inte bara att börja träna. Ofta kräver det en livsstilsförändring som är svår att klara av på egen hand. Individuell stöttning, gruppaktiviteter och ett anpassat träningsupplägg är ofta skillnaden mellan ett snabbt utdöende träningsintresse och en ny, sund livsstil.

I och med att friskvård är en kunskaps- och personalintensiv bransch är tjänsterna relativt dyra. I likhet med hemstädning innan RUT-avdraget finns det idag ett mycket stort intresse för tjänsterna, men få upplever sig ha råd.

För att ge fler tillgång till friskvårdstjänster och ett aktivt liv föreslår Almega därför en skattereduktion för investeringar i fysisk aktivitet, som halverar priset för gruppträning, personlig träning och schemaläggning, samt inträde på motions- och träningscenter.

Inom hälsoekonomin råder bred konsensus om att företagens friskvårdsinvesteringar i slutändan innebär stora vinster. Detsamma gäller på samhällsnivå. Förutom att fler aktiva svenskar innebär fler friska svenskar är konsekvensen av en skattereduktion att kostnader för ohälsa minskar och resurser frigörs. Det räcker nämligen att två av hundra som nyttjar skattereduktionen blir aktiva för att reduktionen ska vara kostnadsneutral. Om en av tjugo nyttjare av skattereduktion går från inaktiv till aktiv blir den samhällsekonomiska vinsten hela 250 miljoner kronor.