Sverige är det tredje mest stillasittande landet i EU. Inaktiviteten innebär stora hälsokonsekvenser och mångmiljardkostnader. För att göra fler svenskar aktiva föreslår Almega därför en skattereduktion för investeringar i fysisk aktivitet. Avdraget är god investering, om var tjugonde person som nyttjar avdraget blir aktiv är samhällsvinsten 250 miljoner kronor om året.
Trots att många idag pratar om en hälsotrend i Sverige har väldigt många svenskar både stillasittande jobb och inaktiv fritid. Det ökar risken att drabbas av alla de stora folksjukdomarna avsevärt.
Det finns dessutom en tydlig koppling mellan inaktivitet och socioekonomisk status – de som har låg utbildning och låga inkomster är de som rör sig minst och även de som anser sig vara i störst behov av stöd för att uppnå ett varaktigt fysiskt aktivt liv. Men trots att problemet är omfattande finns det positiva aspekter. Åtta av tio inaktiva menar att de vill bli aktiva och det finns en utbredd friskvårdsbransch med anläggningar och kompetent personal i hela Sverige.
Att komma igång med fysisk aktivitet innebär för många inte bara att börja träna. Ofta kräver det en livsstilsförändring som är svår att klara av på egen hand. Individuell stöttning, gruppaktiviteter och ett anpassat träningsupplägg är ofta skillnaden mellan ett snabbt utdöende träningsintresse och en ny, sund livsstil.
I och med att friskvård är en kunskaps- och personalintensiv bransch är tjänsterna relativt dyra. I likhet med hemstädning innan RUT-avdraget finns det idag ett mycket stort intresse för tjänsterna, men få upplever sig ha råd.
För att ge fler tillgång till friskvårdstjänster och ett aktivt liv föreslår Almega därför en skattereduktion för investeringar i fysisk aktivitet, som halverar priset för gruppträning, personlig träning och schemaläggning, samt inträde på motions- och träningscenter.
Inom hälsoekonomin råder bred konsensus om att företagens friskvårdsinvesteringar i slutändan innebär stora vinster. Detsamma gäller på samhällsnivå. Förutom att fler aktiva svenskar innebär fler friska svenskar är konsekvensen av en skattereduktion att kostnader för ohälsa minskar och resurser frigörs. Det räcker nämligen att två av hundra som nyttjar skattereduktionen blir aktiva för att reduktionen ska vara kostnadsneutral. Om en av tjugo nyttjare av skattereduktion går från inaktiv till aktiv blir den samhällsekonomiska vinsten hela 250 miljoner kronor.